Sökresultat

Lunds universitet har via rektor anslutit sig till ett Klimatramverk för universitet och högskolor. Klimatramverket är ett ramverk för lärosätesspecifika klimatstrategier där universitetet åtar sig att fortsätta bidra till att samhället kan nå uppsatta mål genom utbildning, forskning och samverkan. Och också att minska den egna klimatpåverkan med långtgående mål och att kommunicera detta. Klimatra

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/lunds-universitet-har-anslutit-sig-till-klimatramverket - 2026-01-05

Konkurrensverket har granskat universitetets inköp och otillåtna direktupphandlingar för 2016 och 2017. De valde ut fyra ärenden som de anmälde hos Förvaltningsdomstolen i Malmö för prövning om upphandlingsskadeavgift. Nu har beslutet i de fyra parallella ärendena kommit. Lunds universitet ska betala en upphandlingsskadeavgift om sammanlagt 400 000 kronor. De fyra ärendena handlar om otillåtna ink

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/universitetet-tvingas-betala-400-000-kr-felaktiga-upphandlingar - 2026-01-05

Före sommaren skickades en enkät ut om förvaltningens internkommunikation till alla inom förvaltningen. 357 personer svarade, vilket motsvarar 41 %. Syftet med projektet var att öka kunskapen om kommunikationens betydelse för verksamhetens måluppfyllelse och framgång. Det var många som valde att kommentera med frisvar, vilket vi tolkar som att internkommunikation är ett ämne som engagerar. Av svar

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/resultat-fran-forvaltningens-enkat-om-internkommunikation - 2026-01-05

Vad blir det till lunch? Vi är drygt 800 medarbetare inom förvaltningen. Men vad äter vi för mat? Var tillbringar vi lunchen? Och vad snackar vi om? Lunchdax tar pulsen på våra kollegors lunch. Idag träffar vi Robert Howe, arbetsmiljöingenjör på Företagshälsovården. Robert Howes matlåda består av mapo-tofu, den koppärriga gummans gryta som består av bland annat tofu och fläskfärs. En kinesisk matr

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/lunchdax-med-robert-howe - 2026-01-05

Varje dag lunchar drygt 800 medarbetare inom förvaltningen. Men vad äter de för mat? Var äter de den? Och vad snackar de om? Lunchdax tar pulsen på våra kollegors lunch. Denna lunchlåda tillhör Olof Jernryd, ekonom på stiftelseförvaltningen, sektionen Ekonomi. Olofs lunchlåda består av en nordafrikansk kycklinggryta med lime och mynta från Linas matkasse. Det var gott, konstaterar Olof. Han försök

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/lunchdax-med-olof-jernryd - 2026-01-05

Varje dag lunchar drygt 800 medarbetare inom förvaltningen. Men vad äter de för mat? Var äter de den? Och vad snackar de om? Lunchdax tar pulsen på våra kollegors lunch. Denna lunchlåda tillhör Sophie Hydén Picasso, forskningshandläggare på Forskningsservice, sektionen FSI. Det blir vegetarisk moussaka från Linas matkasse, bestående av aubergine, bakpotatis, tomatsås och äggstanning. Tyvärr är det

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/lunchdax-med-sophie-hyden-picasso - 2026-01-05

Varje dag lunchar drygt 800 medarbetare inom förvaltningen. Men vad äter de för mat? Var äter de den? Och vad snackar de om? Lunchdax tar pulsen på våra kollegors lunch. Denna lunchlåda tillhör Åsa Thormählen, internationell koordinator på sektionen HR. Det blir en sallad på LUX’ restaurang, där hon är stammis. Åsa har ett speciellt förhållande till LUX eftersom hon var med från början när LUX pro

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/lunchdax-med-asa-thormahlen - 2026-01-05

Onsdagen den 4 mars var det dags för den årliga ceremonin där de medarbetare som varit anställda i rikets tjänst i 30 år, eller i 25 år vid pension uppmärksammades. Utmärkelserna delades ut av förvaltningschef Susanne Kristensson och rektor Torbjörn von Schantz. Under ceremonin i universitetsaulan höll en av mottagarna, docent Victoria Höög, Idé- och lärdomshistoria, föreläsningen ”Skörhet: Om upp

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/de-fick-utmarkelsen-nit-och-redlighet-i-rikets-tjanst-2020 - 2026-01-05

Om du har en släkting med typ 1 diabetes och är mellan 1 och 45 år kan du hjälpa forskarna. I det första steget av studien behöver de ett blodprov av dig. I det kan svaret på vad som orsakar typ 1 diabetes finnas. Se nedan vilka som kan delta. Typ 1 diabetes har ärftliga inslag, sjukdomen är vanligare i vissa familjer. Ett barn som föds i Sverige har 1,5 procents risk att någon gång under livet in

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/efterlysning-slaktingar-till-personer-med-typ-1-diabetes - 2026-01-05

Bor du i Skåne? Har du eller någon du känner fått diagnosen diabetes under det senaste året? Då kan ni medverka i forskningsprojektet ANDIS (Alla Nya Diabetiker i Skåne). Då gör ni ett värdefullt bidrag till forskningen. ANDIS är den första heltäckande kartläggningen av diabetessjukdomarna i en hel befolkning som någonsin gjorts. Hittills har drygt 3 000 nyinsjuknade diabetespatienter registrerats

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ny-med-diabetes-du-kan-hjalpa-forskningen - 2026-01-05

En felbedömning från sjukvårdsupplysningen fick i våras en tragiskt följd. En 13-årig flicka med typ 1-diabetes hade kräkts upprepade gånger, hade svårt att behålla mat och dryck och hade kraftigt förhöjda blodsockervärden. Flickans anhöriga fick rådet att sänka insulindoserna. Fyra dagar senare dog hon. Det var i mars tidigare i år som 13-åringen började kräkas. Hennes insulinbehandling hade ändr

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/13-arig-flicka-dog-i-diabeteskoma-efter-felaktigt-rad - 2026-01-05

Ungefär en fjärdedel av alla hjärtattacker, stroke och kärlvidgande operationer hos personer med kronisk njursvikt skulle kunna undvikas om patienterna fick en kombinerad behandling som sänker kolesterolvärdena. Det är resultaten av den största studien någonsin på njursjuka, den så kallade SHARP-studien. Totalt har cirka 9500 patienter i 18 länder medverkat, bland annat ett 40-tal vid Akademiska s

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/aven-svart-njursjuka-tjanar-pa-att-sanka-kolesterolet - 2026-01-05

I tätt samarbete har flera forskargrupper kartlagt hela vägen från en vanlig genetisk riskvariant för diabetes till en molekylär förståelse för exakt vad som felar i insulincellens mitokondrie. Denna variant av genen gör att kapaciteten att utsöndra insulin minskar och risken för diabetes ökar. Fyndet publiceras i Cell Metabolism, en av de mest ansedda vetenskapliga tidskrifterna. Att bristande ka

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/en-storning-i-cellens-kraftverk-akar-diabetesrisken - 2026-01-05

Att banta och gå ned i vikt och sedan upp och sedan ned igen – så kallad jojo-bantning – inte är hälsosamt är känt. Nu har amerikanska forskare i djurförsök kartlagt varför. Fynden som publicerats i tidskriften The Journal of Neuroscience skulle kunna förklara varför människor som flera gånger misslyckats med att behålla en viktnedgång får det allt svårare för varje nytt försök.Forskarna jämförde

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/jojo-bantning-forsamrar-stresshantering-och-okan-matsuget - 2026-01-05

Drygt 1 300 diabetespatienter i Stockholm har svarat på en enkät om hur de upplever dialogen med sjukvården, vad de kan om sjukdomen och vilket eget ansvar de har för egenvård. Kunskapen om hur diabetespatienter upplever dialogen med sjukvården, vårdkvalitet, sjukdomsinsikt och sitt eget ansvar för sjukdomen är begränsad. Denna studie syftade till att beskriva typ 2-diabetes patienter i Stockholm

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/majoriteten-av-diabetespatienterna-nojda-med-varden - 2026-01-05

Mer än vart femte svenskt barn är överviktigt eller lider av fetma vilket bäddar för ett framtida stort folkhälsoproblem. Nu visar svensk forskning att det inte gick att ändra de överviktiga barnens mat- och aktivitetsvanor trots ett tvåårigt stöd till dem och deras familjer. Det är Catharina Bäcklund på institutionen för kostvetenskap i Umeå som i i sin avhandling undersökt om det går att förbätt

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/svart-andra-overviktiga-barns-vanor - 2026-01-05

Ett av de vanligaste läkemedlen mot hjärtinfarkt fungerar dåligt eller inte alls hos en tredjedel av patienterna. En ny avhandling från Uppsala universitet visar att det beror på att patienterna har nedsatt förmåga att aktivera läkemedlet i levern. Plavix (klopidogrel) ges tillsammans med Trombyl (acetylsalicylsyra) för att förebygga återfall hos patienter som drabbats av hjärtinfart. Läkemedlet o

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/darfor-fungerar-inte-hjartmedicinen - 2026-01-05

I undersökningen ANDIS kan alla som bor i Skåne och insjuknar i diabetes vara med. ANDIS är den första heltäckande kartläggningen i en hel befolkning av de olika diabetessjukdomarna som någonsin görs. Syftet är att ge djupare kunskap vilket är en förutsättning för en mer effektiv och för varje patient skräddarsydd behandling. - Vi möter hela tiden ett mer komplicerat sjukdomspanorama hos våra pati

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/andis-ett-steg-mot-individualiserad-behandling - 2026-01-05

14 forskare i Lund och Malmö, tre av dem verksamma på Lunds universitets Diabetescenter, får drygt 16 miljoner kronor av Hjärt-Lungfonden för att hitta metoder och behandlingar som kan hjälpa människor som är hjärt- eller lungsjuka. Totalt delar Hjärt-Lungfonden i år ut 160 miljoner kronor. Pengarna går till forskning som ska rädda liv och ge bättre behandlingar för dem som drabbas av bland annat

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/160-miljoner-kronor-till-hjart-karlforskning - 2026-01-05

Trots att diabetesformen LADA är lika vanlig som typ 1 diabetes är orsakerna bakom i princip okända. Första gången jag kom i kontakt med LADA blev jag häpen när jag insåg hur lite som var känt om denna diabetesform, skriver forskaren Sofia Carlsson. Hon ska med undersökningen ESTRID fylla några av de kunskapsluckor som finns om de bakomliggande riskfaktorerna för LADA.Sofia Carlsson är docent i ep

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/lada-i-grazonen-mellan-typ-2-diabetes-och-type-1-diabetes - 2026-01-05